Biologi
Abborre förekommer i stort sett i alla svenska sötvattensmiljöer. Den finns också i kustnära brackvatten. Abborren lever mestadels i stim. Sommartid vistas de vanligen strandnära och grunt, gärna i anslutning till vegetation eller andra strukturer. Under vintern vistas de vanligen på större djup och i regel närmare botten. Trots att abborren är en varmvattensfisk har den ändå aktiva perioder och intar föda under vintern. I sjöar med gott om nors kan man hitta rikligt med abborre även ute i den fria vattenmassan – så kallade ”norsabborrar”.
Redan innan isen försvinner kan abborren söka sig mot grundare vatten i anslutning till lekområden. Abborren leker under april-juni vid en vattentemperatur om minst 8 grader. Rommen hängs ofta upp över döda växtdelar, sjunkna träd eller rötter. De kläcks efter ungefär 2-3 veckor beroende på vattentemperatur.
Under den första tiden i abborrens liv livnär de sig på djurplankton. Med ökande storlek växlar de över till att äta bottenfauna, exempelvis insektslarver och kräftdjur. Vid omkring 12 till 18 cm övergår de till att äta fisk och kräftor. Stora abborrar är helt beroende av en föda bestående av fisk och kräftor. För att kunna bli en fiskätande abborre krävs det att den lyckas passera alla ”flaskhalsar” som födovalsbytet innebär.
I näringsrika vatten kan abborren få problem att konkurrera med karpfiskar såsom mört. Om det dessutom finns gös i sjön kan abborren trängas undan ytterligare. I dessa vatten kan det vara svårt att upprätthålla bestånd med mycket fiskätande abborre.
Abborren har, i likhet med gös, en sluten simblåsa. Detta gör den känslig för snabba tryckförändringar. Av denna anledning bör man vara försiktig med att fiska abborre djupt om man har tänkt sig att återutsätta fisken. Abborrar kan bli över 20 år gamla och uppnår sällan vikter över 2 kilo i Sverige. Ett allt för intensivt fiske efter de större abborrarna kan leda till att man relativt snabbt kan fiska bort dem.
Lämpliga regler
För att främja tillgången på stor abborre kan följande regler vara aktuella:
Maximimått
Ett maximimått omkring 35-40 cm kan vara aktuellt för att öka mängden stor abborre. Då är abborren mellan ett drygt halvkilo och ca 8 hekto. Åtgärden innebär att det är förbjudet att avliva och ta med sig abborrar över angivet mått. Nedanstående diagram visar korrelation mellan längd och vikt hos abborre under sommaren.
Bag-limit inom ett storleksintervall
Under rätt förutsättningar kan abborren vara enkel att fånga och fångsterna snabbt bli stora. En bag-limit reglerar hur många abborrar som får avlivas och tas med hem. I kombination med ett storleksintervall begränsas inte uttaget av abborrar mindre än storleksintervallet. Avsikten är att minska risken att abborrbeståndet ska ta skada med ett för stort uttag. Regeln kan med fördel kombineras med ett maximimått i storleksintervallets övre gräns, vilket förbjuder att abborrar större än storleksintervallet avlivas och tas med hem.
Exempelvis skulle en reglering då kunna se ut så här:
<25 cm – obegränsat antal
25 cm – 35 cm – x antal abborrar
>35 cm – all abborre större än 35 cm måste återutsättas.
Restriktioner i fiske med mängdfångande redskap
Mängdfångande redskap kan begränsas till att användas under perioder när abborren inte ansamlas på mindre områden som inför lek under våren. Av denna anledning kan det vara en god idé att vara restriktiv med nätfiske under april till juni.
Om det finns gös i sjön blir det mer komplicerat att ge generella rekommendationer specifikt för nätfiske efter abborre. Då kan man istället ha olika nätfiskeregler för olika djup. Fångst av gädda har inte ett lika tydligt samband mellan storlek på fisk och maskstorlek och behöver därför inte tas i beaktande på samma sätt vid val av maska.
Fredningstid
Att införa fredningstid för abborre i sjöar och vattendrag inom Jönköpings län har generellt sett inte högsta prioritet. Exempelvis används fredningstid för abborre under våren i Kalmarsund. De förhållanden som råder där bedöms inte finnas på samma sätt i Jönköpings län.
Åtgärden syftar i första hand att skydda fisk under en känslig period och kan vara lämplig där bestånden uppvisar tecken på svag rekrytering och/eller att fisketrycket är högt.
Fredningsområde
Bör endast användas om man har god kännedom om var abborren leker. I svenska sjöar har abborre sällan varit målart vid införandet av fredningsområden. Av de som infört fredningsområden (oavsett målart) har det sällan rapporterats att fredningsområdet haft en positiv effekt på abborre, men det kan också bero på att effekten av fredningsområdet inte har studerats för abborre.
Åtgärden syftar i första hand att skydda fisk under en känslig period och kan vara lämplig där bestånden uppvisar tecken på svag rekrytering och/eller att fisketrycket är högt.
Praktiska fiskevårdsåtgärder
Risvasar
Risvasar är den mest klassiska fiskevårdsåtgärden i sjöar och genomförs oftast för att skapa lek- och uppväxtplatser för abborre eller för att förbättra fisket. Det är inte självklart att produktion av yngel är det bästa ur fiskevårdsperspektiv. Har sjön redan god rekrytering av exempelvis abborryngel kan en förhöjd produktion av abborryngel leda till ökad konkurrens och färre fiskätande abborrar.
Risvasar kan ändå ha positiv effekt i sjöar som redan har god produktion av abborryngel. Men då ska risvasen placeras tillräckligt djupt (minst fem meter) för att inte utgöra lekplats för abborren. Där bidrar risvasen förutom till att vara en bra fiskeplats även till ökad bottenfaunaproduktion, vilket är viktigt för att fler abborrar ska klara den första vintern och övergången från en föda av djurplankton till bottenfauna.
Bäst effekt av risvasar får man sannolikt i lite större näringsfattiga sjöar med homogena, sterila stränder alternativt i tätortsnära sjöar med kraftigt modifierade stränder. På dessa platser bidrar risvasar till ökad komplexitet och kan utgöra viktigt leksubstrat.
Åtgärda vandringshinder
I fiskevårdsprojekt på kusten har arbete genomförts för att återskapa vandringsvägar i vattendrag för att förbättra lek och uppväxt för abborre. De vattendrag som fungerar bäst för åtgärder är de med uppströms belägna sjöar. Återskapande av vandringsvägar ger alltid positiva effekter för fisk, men för abborrens reproduktion i Småländska insjöar bedöms det oftast inte vara en nödvändig åtgärd.
Uppföljning
Abborren är lämplig att följa upp genom nätprovfiske då abborre av både större och mindre storlek fångas väl med nät. Det är värt att hålla ögonen öppna för slumpmässiga variationer, t.ex. om resultatet påverkas kraftigt av ett stort abborrstim som gått in i ett enskilt nät eller om väderförhållandena varit starkt avvikande vid provfisketillfällena.
Länk till sidan om nätprovfiske: Nätprovfiske
Mer läsning
- Sportfiskarnas skrift om risvasar och åtgärder i kustmynnande vattendrag: Fiskevård för abborre
- En sammanställning om byggnation av risvasar: Vasen – en enkel och effektiv fiskevårdsåtgärd
- Fiskevårdsförbundets skrift om abborre: Fiskevårdsfakta – abborre
- Sportfiskarnas film om att åtgärda kustmynnande vattendrag för abborrens vandring: Abborre 2.0 – YouTube