Våtmarker

En våtmark karaktäriseras av att vatten till stor del av året befinner sig strax under, i eller strax över markytan. Våtmarker har minskat dramatiskt under de senaste 200 åren. En stor del av minskningen har kommit till följd av utdikningar i syfte att expandera arealen jordbruksmark för att möta ett ökat behov av mat till en växande befolkning.

Det finns möjlighet att återskapa våtmarker. Om arealen för den nyskapade våtmarken överstiger 5 hektar krävs tillstånd efter prövning i Mark och miljödomstolen. Anläggning av mindre våtmarker ofta är anmälningspliktiga och det är viktigt att vända sig till länsstyrelsen för mer information.

En våtmark som lämpar sig väl för gäddlek, med riklig vegetation och grunt vatten som värms upp tidigt på våren.

Våtmarker har flera goda effekter. Beroende på hur våtmarken designas kan den bidra olika mycket till de här effekterna:

Förbättrad vattenkvalitet: våtmarkerna tar hand om kväve och fosfor och minskar på så vis övergödningen. I våtmarker där omsättningen av vatten är låg, finns det tid för växter och mikroorganismer att bryta ner kvävet samtidigt som fosforn hinner sjunka till botten innan vattnet når sjöar och hav.
Vattenhushållning: våtmarkerna bidrar med tillgång på vatten i perioder med torka samtidigt som de kan låtas svämma över under perioder av riklig nederbörd och på så vis svälja stora mängder vatten.
Biologisk mångfald: erbjuder en livsmiljö till många fåglar, fiskar, grodor samt andra djur och växter som i många fall har ett begränsat livsutrymme idag jämfört med hur det sett ut historiskt.

Utöver att ha en viktig funktion för djur och natur bidrar våtmarker i många fall till människors välbefinnande genom att ha en avkopplande effekt. Inte sällan anläggs promenadstråk eller fågeltorn utmed våtmarker för att öka tillgängligheten till våtmarken och dess sjudande liv.

Lämpliga områden för våtmarker är områden som tidigare har varit våtmark eller grunda sjöar men som dikats ur. För att främja fisk är det viktigt att det är fria vandringsvägar för att fisk ska kunna simma till och från våtmarken. Våtmarker är sällan ett habitat för fiskars hela livscykel utan främst ett habitat för lek och uppväxtområde för yngel.

Vanligtvis är gädda den fiskart som framförallt påverkas positivt av nya våtmarker. Gäddan leker helst på översvämmande vegetationsrika marker – precis vad en våtmark är! Helst ska våtmarken betas av kor under sommarhalvåret för att motverka igenväxning. Våtmarker i syfte att öka produktionen av gädda kallas populärt ibland för gäddfabriker.

Man kan även gynna gäddor utan att anlägga våtmarker. Finns det exempelvis många täta vassar kan vassen längst in mot land slås eller betas för att skapa en så kallad blå bård. Om våren blir vattentemperaturen högre här än i vattnet utanför vassen. De avslagna eller nedbetade vattenväxterna kan även fungera som lämplig vegetation för gäddorna at leka i. Man kan även skapa vassfria gator från land genom vassen. Detta har potential att öka arealen lämplig lek- och uppväxtbiotop för rovfisk samtidigt som det skapar potentiella fiskeplatser.

Kostnaderna för våtmarksprojekt varierar beroende på komplexitet och storlek. Ofta är kostnaderna flera hundra tusen kronor men kan vara upp till flera miljoner kronor. Finansiering kan ske genom:

LONA (lokala naturvårdssatsningar), medel från Naturvårdsverket som kan sökas av kommuner
LOVA (lokala vattenvårdsprojekt), medel från Havs- och vattenmyndigheten som kan sökas av kommuner
Havs- och vattenmiljöanslaget
Landsbygdsprogrammet
Svensk våtmarksfond (Svenska jägareförbundet, Sveriges ornitologiska förening, Lantbrukarnas riksförbund, Världsnaturfonden)
Stiftelsen Alvins fond för fågelskydd (Naturvårdsverket)
Bra miljöval (Naturskyddsföreningen)
Privata företag och personer som vill stödja miljöprojekt