Risvasar
Risvasen har en lång tradition som fiskevårdsåtgärd i sjöar. På senare tid har intresset för risvasar ökat. För att få den effekt man vill ha ut av risvasar är det fördelaktigt att definiera målet med risvasen. Beroende på vilket mål man har kan risvasen utformas på olika sätt och placeras på olika djup. Det senare styr i hög utsträckning om risvasen kommer användas som lekplats eller inte.
Det är inte självklart att produktion av yngel är det bästa ur fiskevårdsperspektiv. Har sjön redan en god rekrytering av exempelvis abborryngel kan en förhöjd produktion leda till ökad konkurrens på djurplankton vilket fördröjer tillväxten till följd av lägre näringstillgång. Om abborrynglen inte nått tillräcklig storlek för att växla föda från djurplankton till bottenfauna innan den första vintern är dödligheten stor.
Förutom att ha potential att utgöra lekmaterial utgör risvasen bra uppväxtområden för unga fiskar av flera arter. Dessutom bidrar de ofta till bra fiskeplatser efter rovfisk som jagar småfisk intill risvasen. Död ved är generellt en bristvara i sjöar och vattendrag och anläggandet av risvasar bidrar till tillförsel av död ved. Tillförsel av död ved bidrar till ökad produktion av småkryp, vilket i sin tur har positiva effekter på tillgången av fisk och fisktillväxt. Med ökad produktion av bottenfauna kan bland annat fler abborryngel överleva den första vintern. Bottenfauna är även en vanlig föda för kräftor och bidrar positivt till kräftors tillväxt.
Bäst effekt av risvasar får man sannolikt i lite större näringsfattiga sjöar med homogena, sterila stränder alternativt i tätortsnära sjöar med kraftigt modifierade stränder. På dessa platser bidrar risvasar till ökad komplexitet och kan utgöra viktigt leksubstrat.
Standardiserade nätprovfisken kan ge värdefull information om rekrytering och tillväxt för exempelvis abborre. Resultatet av provfisket kan analyseras och användas till att planera utformning och placering av risvasar.
I övergödda sjöar bör man generellt vara försiktig med att anlägga risvasar som kan användas för lek. Detta riskerar att öka konkurrensen ytterligare i sjön och försämra tillväxten för rovfisk. En risvase består av biologiskt material, vilket kräver syre vid nedbrytning. Därför kan man förstärka problem med syrebrist genom att anlägga en risvase i sjöar som redan har en övergödningspåverkan och problem med syrebrist.
För att anlägga risvasar räcker det normalt med markägarens/fiskerättsägarens godkännande. Man ska komma ihåg att man även behöver markägarens godkännande för att hugga ner träd. Det är även en god idé att fråga markägaren om man får samla ihop död ved till ändamålet, i synnerhet om det är större mängder. På senare år har även uttjänta julgranar samlats in för att skapa risvasar utav. Detta är smart, särskilt om man har svårt att få tag på annat material.
Kostnaderna för att anlägga en risvase är inte stor. Däremot krävs det en del arbete. Det krävs rep för att binda ihop materialet samt till att förankra tyngder som håller risvasen på plats. Tänk på att använda miljövänligt material som är nedbrytbart i naturen.
Mer läsning
Praktisk fiskevård i fiskevårdsområdet (s. 30-34)
Vasen – en enkel och effektiv fiskevårdsåtgärd
Reduktionsfiske
I sjöar med övergödningsproblem kan man förbättra vattenkvalitet och siktdjup genom att reducera mängden karpfisk, främst mört och braxen. Dessutom medför uttaget av karpfisk att det finns utrymme för rovfisk att öka tillväxttakten och att rovfiskens andel av det totala fiskbeståndet ökar. På så vis hjälper man sjön att bli mer rovfiskdominerad.
För att få den effekt man avser med reduktionsfisket bör man rådfråga en sakkunnig. Det finns också företag som kan anlitas för reduktionsfisken. Om det genomförs på fel sätt, tid eller plats kan det istället få negativa effekter på sjöns fiskbestånd. Reduktionsfiske är också en metod som kräver underhåll. För att få varaktig effekt behöver fisket upprepas med jämna mellanrum.
Om det saknas arbetskraft inom fiskevårdsområdesföreningen kanske det finns frivilliga med ett stort intresse för fiskevård som kan bistå arbetet. Om man utför reduktionsfisken behöver man en plan för vad man ska göra av all uppfiskad fisk. Det kan bli många ton i lite större näringsrika sjöar.
En mildare form av reduktionsfiske som kanske främst har ett syfte av att synliggöra reduktionsfiske som åtgärd för att förbättra vattenkvalitet i övergödda sjöar är att stimulera exempelvis fiskeklubbar att arrangera fisketävlingar i syfte att fiska upp så mycket karpfisk som möjligt. Helst ska detta göras strax före och under leken. Då genereras störst effekt.
Forskningsstiftelsen Mistras informationsfilm om reduktionsfiske
Se filmen direkt på youtube: EviEM Reduktionsfiske / Biomanipulation – YouTube
Forskningsstiftelsen Mistra har utvärderat 128 reduktionsfisken från 123 sjöar. Den sammanfattande slutsatsen är att reduktionsfisken har lett till ökat siktdjup och mindre koncentration växtplankton (mindre klorofyll) i vattnet. Effekten har bestått under de tre påföljande åren efter reduktionsfisket.
Mer läsning
MISTRAS råd för evidensbaserad miljövård
Inverkan av reduktionsfiske på övergödda sjöars vattenkvalitet
Praktisk fiskevård i fiskevårdsområdet (s. 25-29)
Restaurering av övergödda sjöar – Erfarenheter från EU-projektet Algae be gone!
Vassröjning – återskapande av ”blå bård”
Normalt sett är riklig vattenvegetation bra för fisk och kräftor. Att det finns gott om undervattensvegetation är ofta ett tecken på god vattenkvalitet. Det är sällan det finns behov av borttagande av vattenvegetation. Men det finns positiva aspekter som bör lyftas fram.
Om det förekommer täta ogenomträngliga vassar kan man uppnå flera biologiska värden genom att öppna upp mindre ytor i vassen. ”Blå bårder” skapas genom att betesdjur betar vattenvegetationen tills djupet blir för stort för betning. Den blå bården kan även skapas genom röjning om betesdjur saknas. Vattenspeglar innanför täta vassar har ofta en högre temperatur än övrigt vatten samtidigt som tillgången på plankton och bottenfauna är god.
De avslagna eller nedbetade vattenväxterna kan även fungera som lämplig vegetation för rovfisk att leka i samtidigt som det skapar god uppväxtmiljö för fisk. Ungefär samma nyttor kan skapas genom att röja vassfria gator från land genom vassen ut till öppet vatten. Utöver nyttan som fiskevårdsåtgärd kan åtgärderna även skapa goda fiskeplatser att fiska från, inte minst från land.
För att röja vass eller andra vattenväxter krävs ett hårt arbete som dessutom måste upprepas. Man bör nog vara införstådd med att det krävs upprepade klippningar under flera år för att uppnå någotsånär varaktiga resultat. Första året har vegetationen mycket kraft och återväxten kan komma snabbt, varför flera klippningar kan krävas första året. Det finns specialiserade företag som har lämpliga klippare.