Länsstyrelsens informationsfilm om Skogsbruk nära vatten som tagits fram inom projektet Grip on life.
Se Länsstyrelsens film om Skogsbruk nära vatten direkt på youtube: Skogsbruk nära vatten – YouTube
Kantzon
En fungerande kantzon är något av det viktigaste för en bra vattenmiljö. Kantzonen bidrar med en rad funktioner i vattendraget, bland annat:
- Tillför föda till vattendraget i form av löv och småkryp.
- Beskuggar vattnet så att det inte blir för varmt med lägre syrehalt som följd.
- Tillför död ved till vattendraget
- Förhindrar jorderosion
- Skapar mikroklimatzon i och kring vattendraget
- Minskar igenväxning i vattendraget genom beskuggning
Hur bred en funktionell kantzon bör vara varierar kraftigt med områdets topografi, vattendragens storlek, hydrologiska regim, vattenfårans geomorfologi och grundvattennivåerna i marken. Hur strand- och skogsvegetationen påverkar vattnet genom nedfall av växtmaterial och beskuggning påverkar också. Det skiljer sig därför mellan olika vattendrag och de förutsättningar som finns på platsen.
Som minst bör kantzonen vid små vattendrag (< 3 meter breda) vara 15 meter bred på vardera sida. Vid större vattendrag och sjöar bör kantzonen vara minst 20 meter bred på vardera sida. Utformningen av kantzonen bör påbörjas långt innan avverkning, redan vid gallring. Då kan man plocka ut ekonomiskt värdefulla träd och spara lövträd.
Skogsstyrelsens informationsfilmer om kantzonens funktion och vad vad man bör tänka på vid avverkning
Se Skogsstyrelsens film om kantzoner vid vatten direkt på youtube: https://www.youtube.com/watch?v=hm6DBBMSK-Q
Se Skogsstyrelsens film direkt på youtube: Miljöhänsyn: Kantzon vid vatten – avgränsning vid föryngringsavverkning (6) – YouTube
Olikartad vegetation och habitat
Olika djur och organismer kräver olika förutsättningar. Därför är det viktigt med olika mikrohabitat där det kan vara skuggade varvat med öppna partier längs vattnet. Lövträd i kantzonen är att föredra framför barrträd.
Al är en bra art som tål mycket vatten, har ett rotsystem som ger skydd åt fisk och motverkar erosion. Alen släpper näringsrika gröna löv som är viktig näringskälla för ekosystemet i vattendraget och rötterna som sträcker sig ut i vattenkanten kan skapa skyddade platser åt fisk. Sälg och vide är andra bra växtarter i kantzonen tillsammans med gräs och örter. Storleken på träd och buskar i en kantzon ska vara varierande.
Skötsel
Med en väl planerad och utförd kantzon behövs minimal skötsel. Kantzonen sköter sig själv allra bäst. Det kan dock behövas mindre röjningar och tillförande av död ved i vissa fall. Om man har en kantzon som bedöms vara funktionell, dvs den uppfyller kantzonens alla funktioner, lämnas den oröjd. När det är dags för gallring av produktionsskogen är det bra att kolla över kantzonen och eventuellt plocka ut ekonomiskt värdefulla träd allt eftersom. Man eftersträvar en varierande ålder på träd och buskar i kantzonen.
För att underlätta arbetet med kantzonen följer här en checklista:
- Är kantzonen tillräckligt bred?
- Domineras kantzonen av löv?
- Har träden i kantzonen varierande ålder, såväl unga som gamla träd?
- Beskuggas tillräckligt stor del av vattendraget? Minst 60% av vattenytan ska vara beskuggad under hela dagen för att vara funktionell och motverka förhöjda vattentemperaturer och igenväxning.
- Tillförs tillräckligt med död ved (rekommendation 6-12 bitar större än 10 cm i tjocklek och 1 meter långa per 100 kvadratmeter)?
Mer om kantzonen i film från Länsstyrelsen inom projektet Grip on life
Se filmen direkt på youtube: Kantzonen mellan skog och vatten – YouTube
Dikeshantering
Diken har en viktig funktion i skogsbruket för att möjliggöra optimal tillväxt genom att avleda vatten och undvika försumpning. Diken växer förr eller senare igen och tappar sin funktion, vilket kräver att dikena med jämna mellanrum rensas till det djup som de hade då de en gång grävdes. Grävning och rensning av diken har dock en potentiellt hög påverkan på vattendragen som de mynnar i. Själva dikesrensningen och dess efterföljande slambildningsprocess är en av huvudorsakerna till att exempelvis flodpärlmusslan idag är en starkt hotad art. Igenslamningen har inte bara en direkt påverkan på flodpärlmusslan utan har även en negativ effekt på dess värddjur öringen.
Men det går att göra anpassningar av dikena så att den negativa effekten på vattenmiljön minimeras. En del anpassningar och hänsyn vid dikesrensning ingår i de allmänna hänsynsråden för skogsbruket.
Viktigt att tänka på:
- Behöver diket rensas? För att minska miljömässig- och ekonomisk påverkan bör underhåll av diken endast ske vid behov.
- Behöver hela diket rensas eller räcker det med punktåtgärder
- Åtgärda orsaken och inte enbart symptomen.
- Rensa vid rätt tidpunkt när påverkan på vattenlivet är som minst tex vid låga flöden och då vattentemperaturen är under 18 grader.
- Använd en tillfällig sedimentfälla eller siltgardin för att minska grumling
- Klippning av växtligheten i regelbundna intervall med klippskopa eller slåtteraggregat är mer skonsamt än grävning och bör därmed tillämpas i den mån det är möjligt. Om grävning behöver ske kan storleken på skopan anpassas för att minska skada på slänterna.
- Placera inte rensningsmassorna för nära diket
- Rensa endast ner till fast botten. Undvik att gräva i hårda bottnar. Hårda bottnar, stenar och grus är viktiga livsmiljöer för många organismer såsom öring och sländlarver och bör därmed inte störas. Endast växtlighet och sediment av finkorniga jordarter bör avlägsnas.
- Spara buskar och träd som skuggar, framförallt på södersidan vilket skuggar diket och minskar risken för igenväxtning. Träd kan dock fungera som utkiksplatser för kråkfåglar vilka tar ägg från vadare. Träd bör därför inte sparas vid diken som gränsar till större fuktängs- och våtmarksområden.
- Död ved i diken skapar en variationsrik miljö för djurlivet. Om grenar och stammar får ligga kvar utan att det orsakar en oönskad dämning kan det gynna djurlivet.
- Anmäl rensningen till Länsstyrelsen i god tid innan den utförs om den kan påverka fisk, kräftor, snäckor eller musslor. Det gäller oavsett om de vattenlevande djuren finns i diket som ska rensas eller om det kan grumla där djuren finns.
Förebyggande åtgärder för minskning av underhållsbehov:
- För att minska igenväxning av diken kan slänterna hållas öppna genom bete. En sak att ha i åtanke är att bete nära vattendrag kan leda till erosion och därmed grumling av vattnet vilket gör att det inte lämpar sig på alla marker. Exempel på ställen där det lämpar sig är vid större diken.
- För att minska underhållningsbehovet kan sediment fångas upp nära källan.
- Genomför skonsammare underhållningsåtgärder.
- Klippning av slänterna för att bibehålla en låg men tät växtlighet med stabiliserande rotfilt.
- Plantera träd för beskuggning. Skuggning av diken minskar tillväxten av vegetation.
- Minska erosionsrisken genom att plana ut branta slänter och genomföra åtgärder för att minska erosionsrisken i erosionsutsatta områden. I vissa fall kan ändring av dikets slänter kräva en anmälan eller ansökan om tillstånd till vattenverksamhet, kontakta Länsstyrelsen för mer information.
Mer läsning
Ekologisk restaurering av vattendrag
Förebygg körskador
Körskador kan lätt uppkomma vid skogsbruk. Körskador i eller i närheten av vatten kan innebära stora skador på vattenmiljön genom grumling eller ökat läckage av humusämnen och markbundet kvicksilver med igenslamning av bottnar och höjd syretäring i vattnet som följd. Det finns mycket du som skogsägare kan göra för att undvika körskador. Ofta uppstår dessa vid avverkning eller gallring. När körskador uppstått är det oftast för sent att göra något åt det. Se därför till att förebygga körskador.
Flera aktörer har tagit fram information om hänsyn för att undvika körskador. Nedan listas några tips till dig som skogsägare:
Ekologisk restaurering av vattendrag NV & FV
Skogsforsks informationsfilm om hur körskador kan förebyggas i samband med avverkning
Se filmen direkt på youtube här: Spårlös – YouTube