Länsstyrelsens informationsfilm om Skogsbruk nära vatten som tagits fram inom projektet Grip on life.
Se Länsstyrelsens film om Skogsbruk nära vatten direkt på youtube: Skogsbruk nära vatten – YouTube
Kantzon
En fungerande kantzon är något av det viktigaste för en bra vattenmiljö. Kantzonen bidrar med en rad funktioner i vattendraget, bland annat:
- Tillför föda till vattendraget i form av löv och småkryp.
- Beskuggar vattnet så att det inte blir för varmt med lägre syrehalt som följd.
- Tillför död ved till vattendraget
- Förhindrar jorderosion
- Skapar mikroklimatzon i och kring vattendraget
- Minskar igenväxning i vattendraget genom beskuggning
Hur bred en funktionell kantzon bör vara varierar kraftigt med områdets topografi, vattendragens storlek, hydrologiska regim, vattenfårans geomorfologi och grundvattennivåerna i marken. Hur strand- och skogsvegetationen påverkar vattnet genom nedfall av växtmaterial och beskuggning påverkar också. Det skiljer sig därför mellan olika vattendrag och de förutsättningar som finns på platsen.
Som minst bör kantzonen vid små vattendrag (< 3 meter breda) vara 15 meter bred på vardera sida. Vid större vattendrag och sjöar bör kantzonen vara minst 20 meter bred på vardera sida. Utformningen av kantzonen bör påbörjas långt innan avverkning, redan vid gallring. Då kan man plocka ut ekonomiskt värdefulla träd och spara lövträd.
Skogsstyrelsens informationsfilmer om kantzonens funktion och vad vad man bör tänka på vid avverkning
Se Skogsstyrelsens film om kantzoner vid vatten direkt på youtube: https://www.youtube.com/watch?v=hm6DBBMSK-Q
Se Skogsstyrelsens film direkt på youtube: Miljöhänsyn: Kantzon vid vatten – avgränsning vid föryngringsavverkning (6) – YouTube
Olikartad vegetation och habitat
Olika djur och organismer kräver olika förutsättningar. Därför är det viktigt med olika mikrohabitat där det kan vara skuggade varvat med öppna partier längs vattnet. Lövträd i kantzonen är att föredra framför barrträd.
Al är en bra art som tål mycket vatten, har ett rotsystem som ger skydd åt fisk och motverkar erosion. Alen släpper näringsrika gröna löv som är viktig näringskälla för ekosystemet i vattendraget och rötterna som sträcker sig ut i vattenkanten kan skapa skyddade platser åt fisk. Sälg och vide är andra bra växtarter i kantzonen tillsammans med gräs och örter. Storleken på träd och buskar i en kantzon ska vara varierande.
Skötsel
Med en väl planerad och utförd kantzon behövs minimal skötsel. Kantzonen sköter sig själv allra bäst. Det kan dock behövas mindre röjningar och tillförande av död ved i vissa fall. Om man har en kantzon som bedöms vara funktionell, dvs den uppfyller kantzonens alla funktioner, lämnas den oröjd. När det är dags för gallring av produktionsskogen är det bra att kolla över kantzonen och eventuellt plocka ut ekonomiskt värdefulla träd allt eftersom. Man eftersträvar en varierande ålder på träd och buskar i kantzonen.
För att underlätta arbetet med kantzonen följer här en checklista:
- Är kantzonen tillräckligt bred?
- Domineras kantzonen av löv?
- Har träden i kantzonen varierande ålder, såväl unga som gamla träd?
- Beskuggas tillräckligt stor del av vattendraget? Minst 60% av vattenytan ska vara beskuggad under hela dagen för att vara funktionell och motverka förhöjda vattentemperaturer och igenväxning.
- Tillförs tillräckligt med död ved (rekommendation 6-12 bitar större än 10 cm i tjocklek och 1 meter långa per 100 kvadratmeter)?
Mer om kantzonen i film från Länsstyrelsen inom projektet Grip on life
Se filmen direkt på youtube: Kantzonen mellan skog och vatten – YouTube
Dikeshantering
Diken har en viktig funktion i skogsbruket för att möjliggöra optimal tillväxt genom att avleda vatten och undvika försumpning. Diken växer förr eller senare igen och tappar sin funktion, vilket kräver att dikena med jämna mellanrum rensas till det djup som de hade då de en gång grävdes. Grävning och rensning av diken har dock en potentiellt hög påverkan på vattendragen som de mynnar i. Själva dikesrensningen och dess efterföljande slambildningsprocess är en av huvudorsakerna till att exempelvis flodpärlmusslan idag är en starkt hotad art. Igenslamningen har inte bara en direkt påverkan på flodpärlmusslan utan har även en negativ effekt på dess värddjur öringen.
Men det går att göra anpassningar av dikena så att den negativa effekten på vattenmiljön minimeras. En del anpassningar och hänsyn vid dikesrensning ingår i de allmänna hänsynsråden för skogsbruket.
Viktigt att tänka på:
- Bedöm om rensning verkligen är nödvändigt, gärna i samråd med grannfastigheter och Skogsstyrelsen. Kanske behöver bara vissa partier rensas, inte hela diket? Rådgör om hur negativa konsekvenser för miljön minskas.
- Börja rensningen uppifrån så att sediment successivt tas om hand i nedströms orensade sträckor.
- Låt dikets nedersta del sluta i en översilning av mark, alternativt en grävd slamgrop om det finns möjlighet till återkommande skötsel och tillsyn.
- Lämna alltid våtmarker som diket passerar orensade. Maskiner får inte köra sönder marktäcket i våta partier då det finns risk för frigörande av humusämnen med metylkvicksilver.
- Välj om möjligt en liten bandgående maskin med gripskopa, alternativt annan skopa som inte skadar slänterna (exemeplvis en liten profilskopa).
- Se till att slänterna lämnas intakta och helst med vegetation, annars kan dikena rasa igen och erosionen bli hög.
- Ha gärna låg lutning på slänterna.
- Avverka helst inte träd utmed dikena för att låta maskinen komma fram. Träden suger bort vatten och minskar därmed behovet av dikesrensning.
- Ska träd avverkas, ta främst från den norra sidan så att diket inte blir solbelyst, för då växer det igen fortare.
- Ris och kvistar från avverkade träd kan tillfälligt läggas i diket nedströms den rensade sträckan för att tjäna som sedimentfälla. Alternativt utformas en sedimentfälla på annat sätt (exempelvis genom att gräva en grop).
Mer läsning
Ekologisk restaurering av vattendrag
Förebygg körskador
Körskador kan lätt uppkomma vid skogsbruk. Körskador i eller i närheten av vatten kan innebära stora skador på vattenmiljön genom grumling eller ökat läckage av humusämnen och markbundet kvicksilver med igenslamning av bottnar och höjd syretäring i vattnet som följd. Det finns mycket du som skogsägare kan göra för att undvika körskador. Ofta uppstår dessa vid avverkning eller gallring. När körskador uppstått är det oftast för sent att göra något åt det. Se därför till att förebygga körskador.
Flera aktörer har tagit fram information om hänsyn för att undvika körskador. Nedan listas några tips till dig som skogsägare:
Ekologisk restaurering av vattendrag NV & FV
Skogsforsks informationsfilm om hur körskador kan förebyggas i samband med avverkning
Se filmen direkt på youtube här: Spårlös – YouTube